Kinas inflytande i Afrika

Denna artikel är publicerad i nr 1, 2011, med tema: Afrika, för tidningen Utsikt Världen, Utrikespolitiska Föreningen Stockholm.

Är kritiken mot kinesiska företag befogad eller har västvärlden bara svårt att konkurrera med Kina? Är det en del av Afrikas utveckling eller sker en nykolonialisering? Kinas relation till de afrikanska länderna började efter andra världskriget när landet stödde befrielserörelserna mot de europeiska kolonisatörerna.

Man kan tycka att kineserna aldrig försökt att sprida moral. Västvärlden må förespråka demokrati men har samma ekonomiska intressen. Det är lätt att kritisera Kina. Företag som Armani och Prada har pekats ut av organisationen Fair Trade för att inte ta socialt ansvar. De tillverkar blästrade jeans redan när man köper dem. Blekta jeans kanske är snyggt. Men enligt ett reportage från december 2010 av SVTs Rapport är dessa jeans en dödsfälla för arbetare från östra Turkiet som arbetar i Istanbul.

Företagen har dålig kunskap och det kan leda till kvävningar för de anställda. Samtidigt bör man notera att den turkiska textilindustrin är en av de största i Europa. Det moraliska kortet kan även användas mot tillväxtmarknader. Man får inte glömma den engelska nationalekonomen David Ricardos teori från början av 1800-talet. Modellen säger att handel mellan länder bygger på komparativa fördelar. Varor tillverkas och exporteras alltså inte enligt absoluta fördelar, utan relativt andra varor ett land kan producera. Länder agerar helt enkelt efter sin förmåga. Frihandel och demokrati hör inte alltid ihop. Däremot är protektionismen och rädslan för andra marknader, exempelvis BRIC-länderna, där Kina ingår, direkt skadlig. Vi får hitta andra sätt att konkurrera och protektionism är inget skydd när multinationella företag tillverkar varor i låglöneländer. Dessutom överdrivs Kinas inflytande i världen. Kina är som bäst en regional stormakt.

Det är inte bara Kina som kritiseras i Afrika. I ett lunchseminarium anordnat av Forum Syd, Diakonia, och Svenska Kyrkan, berättade prästen Siyabulela Gidi, från Kyrkornas råd i Sydafrika, om det ledande sydafrikanska energiföretaget Eskom. De har skrivit kontrakt med det japanska företaget Hitachi för att bygga värmepannor för det nya kolkaftverket Medupi nära Lephalale i nordöstra Sydafrika. Kritiken är att multinationella företag skor sig på afrikanska länders svaghet och inte skapar lokala jobb. För övrigt gav Gidi svidande kritik till Sverige för att stödja planerna till det nya kolkraftverket. Kolkraftverket byggs med lån från världsbanken. Det är inte hållbart för miljön och konsekvenserna kan vara stora för det stratifierade och på många sätt fortfarande fattiga Sydafrika. Sveriges inflytande är dock på en liten skala jämfört med den kinesiska frammarschen i Afrika. Men han påminde oss om att sydafrikaner har en bra bild av Sverige. Han anser också att den svenska vapenexporten till Sydafrika är pinsam. Några få korrupta politiker får det bra och demokratin försvagas.

Vi är inte vana att se ett starkt Kina på den globala arenan. Kina är en kommunistisk diktatur, med kraftigt inskränkt yttrandefrihet. Kombinerat med marknadsekonomins mörka sida skapas möjligheterna för rovdrift.

I Global Axess programserie från 2010 om kapitalismen träffade Niklas Ekdal kinesen Minxin Pei, forskare inom internationella och strategiska områden. Pei anser att Kina haft en kapitalism utan politisk frihet sedan 1970-talet. Kapitalistiska element fördes in men inte hela systemet. Kina saknar rättssäkerhet, äganderätt och statsmakten är inte begränsad. Man kan alltså ha kapitalismens tillväxt utan den liberala kapitalismen och demokratins politiska institutioner. Förhoppningsvis uppstår en medelklass med urbaniseringen, och därmed blir det svårare för enpartistyret att fortsätta på samma bana.

Kina utvidgar sin marknad med export och nyetableringar utomlands. Kinas makt må vara farlig. Men den är ändå ärlig. Med tanke på väl kända historiska fakta, är det svårt att smälta argument för att afrikanska länder skall välja västerländska företag utan ett skeptiskt perspektiv. Det finns inget tvivel om att Kina flyttar fram sina positioner för att få mer makt i världspolitiken.

Sverige kan börja med att sluta ge bistånd till Kina, ett land med en ekonomi nästan lika stort som USA. Kina gav bistånd till ett krisdrabbat Grekland. Vi kan inte vara hela världens samvete. Det är bra att börja i närområdet. Sedan kan vi ta oss an större utmaningar. Biståndet till Kina är fokuserat på att främja demokrati. Men var finns studierna som visar att denna form av bistånd leder till öppenhet?

Är företag i väst en del av statsapparaten eller fristående? Kinas satsning i Afrika, i jakt på råvaror, är onekligen geostrategisk. Ny Teknik skrev redan i 2007 att afrikanska gruvor, oljefält och plantager köps upp av Kina. Är kineserna de nya kolonialherrarna i Afrika söder om Sahara?

Men har inte USA samma intressen i centralasiatiska länder och vill man inte garantera tillgången till energi från Azerbaijan med rörledningen som sträcker sig från Baku genom Tbilisi till Ceyhan i Turkiet?

Det handlar egentligen om vilka värderingar som skall få fotfäste i världen. Kina ger generösa bistånd och lån och erbjuder skuldavskrivningar utan några som helst krav på att de måste följa mänskliga rättigheter. Ett land utan demokratiska institutioner har inte heller möjligheter eller viljan att ställa sådana krav. Oavsett vad man tycker om spridningen av demokratiska värden kan man vara enig att amerikaner och européer stimulerar den lokala marknaden på ett sätt som dagens Kina varken kan eller vill göra.

About these ads

Trackbacks/Pingbacks

  1. Kristdemokratins framtid | Robert Tadjer - 15 april, 2011

    [...] är ett känt exempel pådyvla ett samhällssystem och en ekonomisk modell som till och med Kina lämnat till stora delar. Kollektiva förändringar och omvälvande social ingenjörskonst beaktar [...]

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: