Staffan Ladin

Blir världen bättre?

Staffan Landin med Gapminder i bakgrundenEn bra fråga. Eller hur? Jag har varit oerhört upptagen den senaste tiden. Annars har jag velat skriva fler inlägg. Jag har saknat bloggen. Då börjar vi med en till rapportering.

Den 18 oktober föreläste frilansskribenten Staffan Landin på Stockholms FN-förening.

Han berättade om Hans Rosling och stiftelsen Gapminder. Deras verktyg är fantastisk för att titta på FN-statistik.

Några av Staffan Landins budskap om vad som påverkat befolkningsutvecklingen:

  • Vi har en felaktig uppfattning om verkligheten. Det är inte så illa som man tror.
  • Bilden av Afrika är skev. Vi hör sällan historier om framsteg.
  • Var är barnadödligheten lägst? Det är främst i medelinkomstländer med en livslängd över 65 år.
  • Varje land är unikt med sina egna utmaningar.
  • Politiska åtgärder spelar en viktig roll.
  • Rätten till familjeplanering, abort, preventivmedel, och öppenhet, leder till bättre befolkningsförhållanden.
  • De flesta länder blir allt rikare.
  • Afrika haltar efter.
  • Katolska kyrkans påverkan i Afrika. Förbud mot preventivmedel.
  • Det finns en miljon föräldralösa barn i Uganda. Det är viktigt att HIV patienter får bromsmediciner. Tillgången till bromsmediciner gör en stor skillnad. Utbildad arbetskraft försvinner. Kostnaden att inte ha bromsmediciner blir ännu större för samhället och produktionskraften minskar. Botswana har kunnat hålla en hög tillväxt eftersom de har diamanter. De har också fått bra bistånd från USA.
  • Det är viktigt att studera fakta.
    Iran har haft en snabb utveckling från 6 barn per kvinna 1982, till 2 barn per kvinna år 1996
    .
  • Livslängden ökar men det är ojämnt.
  • HIV drabbar vissa länder hårt.
  • Ojämlikheten är större än någonsin.
  • Befolkningstillväxten sätter press på ekosystemen.
  • Man kommer långt med en bättre fördelningspolitik.
  • Tror inte det blir bättre med våldsamma metoder eller tvång.
  • Vi som tror på demokratier vill gärna se att demokratiska stater är bättre på social utveckling eller att man har lyckats bättre. Det är svårt att hitta de sambanden. Det finns exempel på både diktaturer som fått ner barnadödligheten jättesnabbt och demokratier som varit dåliga. Det har mer att göra med vilka beslut som fattas och andra strukturer. Ta Latinamerika. Det är svårt att hitta demokratier i Latinamerika. Men de som varit mest framgångsrika är Chile och Kuba. Det är liksom Pinochet och Fidel Castro som fått ner barnadödligheten snabbast. Det är irriterande för folk som vill ha demokrati.

Fråga från en åhörare:
Hur mycket är det kopplat till religionen?

Staffan Landin svarar:
Lite svårt att svara på…har inte sett tillräckligt bra forskning. Vi vet att länderna i mellanöstern var lite senare med att tillåta familjeplanering. Men när de väl gjorde det så gick det snabbare. Katolska kyrkan har gått emot officiella satsningar på familjeplanering men har haft andra metoder. De har tyckt att sexualdebuten skall skjutas upp och förespråkat att de ska hålla sig till en man och kvinna. Det har varit bra råd för länder som Uganda och Botswana. På så sätt har katolska kyrkan varit bra. Men att de förbjudit kondomer i samma länder har varit dåligt.

Det är svårt att hitta tydliga kopplingar med vissa religioner eller samhällsbildningar. Man kan säkert se att religion spelar roll i beslutsfattandet. Barnadödligheten minskar i både katolska och muslimska länder.

Åsikt från en åhörare:
Vi är giganter när det gäller teknologisk utveckling men när det gäller det moraliska är vi dvärgar. Problemet ligger hos girigheten och egoismen om det är personligt eller nationellt. Det sätter käpp i hjulet. Vi kan inte säga det är brist på pengar eller kunskap. Kanske få ören kommer till rätt plats för varje krona. Vad gör vi för att förändra attityden?

Staffan Landin svarar:
Jag tror att du slår huvudet på spiken. Det är den viktigaste frågan. Om vi har kunskapen och vi vet att det går rent tekniskt att göra det här. Om vi kan rädda barn. Om vi kan stoppa AIDS. Hur vet vi att man kan det? Eftersom de flesta länder har gjort det. Vi har kunskapen och resurser. Hade jag haft svaret på den frågan hade jag kanske inte stått här. Det är verkligen nyckelfrågan.

Hans Rosling säger fast vi har gjort allting fel, fast vi inte ger tillräckligt med bistånd, fast vi har krig och konflikter i världen, fast vi har ett handelssystem som inte är rättvist mellan fattiga och rika länder, fast vi har ett FN som inte alltid fattar rätt politiska beslut på de här agendorna…vi vet att det blir bättre fast vi inte gör rätt insatser.

Ta klimatfrågan. Vi har alla kunskaper. Vi vet hur viktigt det är och det har aldrig varit mer akut än just nu. Men ändå ökar utsläppen från år till år för att man inte kan komma överens.

Det måste finnas opinion bakom besluten. Gordon Brown har sagt det är viktigt att vi får folk ut på gatorna och att det är först när vi får folk ut på gatorna som det blir en kamp mot fattigdomsbekämpning. Först tänker jag bra att han äntligen säger det. Men så tänker jag att han varit ansvarig för Storbrittanien som är bland de mäktigaste och rikaste länderna. Varför lyssnade du inte på befolkningen när millenniemålen kom till. Det är lätt att säga det nu som premiärminister.

Kunskap är A och O, men det måste också finnas ett flöde och engagemang. Folk vill ha en rättvisare värld men har svårt att kanalisera det.

Stockholms FN-förening tackar Staffan Landin för en utmärkt föreläsning!

Läs mer på Staffan Landins blogg och Hans Roslings blogg.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s